Om Läsrörelsen

Den ideella föreningen Läsrörelsen första landsomfattande kampanj startade år 2000 och tog som sitt motto ”Ge dina barn ett språk”, som nu är föreningens motto. Bakgrunden var dels den kraftiga minskningen under många år av småbarnsföräldrars läsning för sina barn, som redovisades i Barnbarometern 1999. En annan bakgrund var den OECD-undersökning som visade att 25 procent av alla vuxna svenskarna hade en bristande läs- och skrivförmåga. En uppföljande studie visade att 20 procent av de unga vuxna (18-25 år) inte kom upp i den läs- och skrivförmåga som krävs när man går ut den obligatoriska skolan. Läsrörelsen är också en vidareutveckling av den landsomfattande Dyslexikampanjen i slutet av 90-talet, där Elisabet Reslegård var initiativtagare och kampanjledare och Bengt Westerberg var ordförande. I Läsrörelsen hade de under de första åren samma roller.

En andra landsomfattande kampanj Lär för livet/Läsrörelsen startade i september 2002, med nyfikenheten som nyckelord. Liksom den tidigare kampanjen var den ett huvudtema på Bok & Bibliotek i Göteborg.

Nya undersökningar

Både läsförmågan och läsförståelsen har gått ner. Det gäller inte enbart pojkar som tidigare studier visat, utan även flickor.

Fortfarande är det 30 till 35 procent av småbarnsföräldrarna som läser sällan eller inte alls för sina barn, visade det sig 2012 i den undersökningen som genomfördes av marknadsundersökningsföretaget YouGov, på uppdrag av Läsrörelsen och Junibacken.

I december 2013 presenterades en PISA-studie, gjord 2012. I läsförståelse låg OECD-snittet på 496. De svenska 15-åringarna fick ett medelvärde på 483, en markant nedgång jämfört med de 516 poäng Sverige noterades för år 2000. Inget annat land som varit med lika länge hade tappat så stort. När det gällde läsförståelsen hade enbart Mexico, Chile och Slovakien sämre resultat än Sverige. Detta ska ställas mot år 2000 då enbart tre länder hade ett bättre resultat.

Både hög- och lågpresterande svenska elever hade försämrat sina resultat i förhållande till OECD-genomsnittet, men det var de lågpresterande som hade tappat mest.

För Läsrörelsen som alltid sett språket som en central del i det demokratiska samhället var den utveckling som skett förfärande.

Läsrörelsen arbetar intensivt för att under ett antal år, med start 2013, lyfta barns språk och läsning. Något som vi sökte och beviljades medel för från Allmänna arvsfonden och Svenska PostkodLotteriets Kulturstiftelse. Till att börja med skedde det genom tre delar: Plats för barn! BERÄTTA, LEKA, LÄSA och med stöd till En läsande klass.

I anslutning till starten för Plats för barn! på Bokmässan 2013 inleddes en informationskampanj med parollen ”Bekämpa språkfattigdomen. Ge plats för barn.”

Under 2015 startade sedan arbetet med LÄSLOV vecka 44 – som fortsatt under 2016 – och även arbetet med Berättelser som förändrar, ett projekt i 200 högstadie- och gymnasieskolor.

I december 2016 kom en ny PISA-studie, gjord 2015. Den visade att svenska 15-åringar förbättrat sin läsförståelse. Snittet ligger nu på 500 poäng vilket är genomsnittet för OECD-länderna. Det är främst de lågpresterande eleverna som ökat sin läsförståelse. Vi är nu tillbaka till 2009 års resultat. Studien visar också att elevernas familjebakgrund fått allt större betydelse för deras skolprestationer. Men samtidigt har den svenska skolan blivit sämre på att kompensera elevernas sociala bakgrund. Där hör den svenska skolan till de sämsta.